Rimskivling (Cortinarius caperatus) är en lätt igenkännlig, uppskattad matsvamp som bildar fruktkroppar under sensommar och höst. Den är en av få säkra matsvampar bland de brunsporiga skivlingarna och växer ofta i fjälltrakter, barrskog och ibland i fuktiga mossmarker, gärna i större grupper.

Hatten är 5–10 cm i diameter, gulbrun till ockrabrun med en typiskt silvergrå, ”pudrad” mitt. Hatten är ofta rynkad och kan med tiden spricka upp i djupare sprickor, särskilt vid torrt väder. Formen är först välvd men blir mer utbredd med åldern. Skivorna är först beige till ljust gråbruna, men mörknar allt eftersom sporerna mognar och får då en brunare ton. Skiveggen är ofta ojämn eller svagt vågig. Stammen är vit till beigefärgad och har en tydlig, kvarstående ring – en rest av det delvisa hyllet. Ovanför ringen är stammen ofta fint vattrad eller svagt ådrad. Den är kraftig, ofta något klubbformad och kan vara svagt böjd.

Rimskivlingen hörde tidigare till släktet Rozites, men räknas numera till släktet Cortinarius och familjen spindlingar. Det korrekta vetenskapliga namnet är i dag Cortinarius caperatus.