Armillaria mellea
(Honungsskivling)
Ätbarhet
O Ej matsvamp
Typisk vegetation
Växer i klungor på stubbar och vedrester
Beskrivning
Honungsskivling (Armillaria mellea) är en medelstor skivling som ofta växer i täta knippen på och runt stubbar och rötter av både löv- och barrträd. Hatten är olivfärgad till blekt gulbrun med mörkare centrum och spridda, bleka fjäll. Arten uppträder ofta i stora mängder och är en viktig orsaksorganism till rotröta hos träd.
Hatten är variabelt ockrafärgad till mörkbrun, oftast ljusare mot kanten och mörkare i centrum. Hattytan är täckt av mörkare fjäll som blir tätare mot mitten. Formen är först konvex, men blir senare mer tillplattad och kan bli något vågig med åldern. Köttet är vitt, tunt och fast. Skivorna är först vita, blir sedan gulaktiga och till sist mer brunaktiga, ofta med mörkare fläckar hos äldre exemplar. De är täta, ganska breda och något oregelbundna. Stammen är först vitaktig men blir senare gulaktig till rödbrun, ibland något avsmalnande mot basen. Den är inte ihålig och har glesa, mörka fjäll, särskilt på den övre delen. Ringen är gulaktig, bomullslik eller ullig och sitter fäst runt stammen en bit under hatten.
Hatten är variabelt ockrafärgad till mörkbrun, oftast ljusare mot kanten och mörkare i centrum. Hattytan är täckt av mörkare fjäll som blir tätare mot mitten. Formen är först konvex, men blir senare mer tillplattad och kan bli något vågig med åldern. Köttet är vitt, tunt och fast. Skivorna är först vita, blir sedan gulaktiga och till sist mer brunaktiga, ofta med mörkare fläckar hos äldre exemplar. De är täta, ganska breda och något oregelbundna. Stammen är först vitaktig men blir senare gulaktig till rödbrun, ibland något avsmalnande mot basen. Den är inte ihålig och har glesa, mörka fjäll, särskilt på den övre delen. Ringen är gulaktig, bomullslik eller ullig och sitter fäst runt stammen en bit under hatten.