Naturplats

Resursen för naturinformation och GPS koordinater

Ny version av appen. Ladda ner!

Svampboken

Oätliga svampar

Det finns tusentals svamparter i norden, och av dem är drygt 100 bra matsvampar. Resten av dem är giftiga eller annars olämpliga som föda. Här är en lista över svampar som är odugliga som matsvampar, men inte giftiga.

Klicka på bilderna om ni vill förstora upp dem.

Svamplista
Svenskt namn:
Tallkotteskivling
Vetenskapligt namn:
Strobilurus stephanocystis
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Tallskog
Bilder:
Tallkotteskivling
Tallkotteskivling
Tallkotteskivling
Tallkotteskivling
Beskrivning:
Den här lilla skivlingen växer på tallkottar i eller på marken på våren i April och Maj, men kan också påträffas under hösten.

Hatten är 10-25 mm, konvex till platt, grå till rödaktig ockra, som ung vitaktig. Skivorna är ganska tjocka och breda, vita till svagt benvitt. Stammen är 20- 80 x 1- 2,5 mm, cylindrisk, slät, vitaktig upptill, mot basen ockra till rödaktig ockra. Trots att den växer ur kottar, behöver den inte vara fäst i en kott, utan kan dyka upp tiotals cm från kotten.

Förväxlingssvampar: Det är nästan omöjlig att skilja från strobilurus esculentus som växer på grankottar.

Svenskt namn:
Ärggrön kragskivling
Vetenskapligt namn:
Stropharia aeruginosa
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Gräs eller lummig vegetation
Bilder:
Ärggrön kragskivling
Ärggrön kragskivling
Beskrivning:
Som ung är hatten mörkblå till djupt grön och så slemmig att det glänser om den. Skivorna är vitaktiga till svagt gråa, senare lilaaktigt gråa till lila-svart eller brunaktiga. Stammen är 3-8 cm lång, 1 cm tjock, med en bräcklig ring som normalt lossnar, ofta med vita fjäll som ung. Köttet är mjukt vitt eller har samma färg som svampen.

Svenskt namn:
Stor kragskivling
Vetenskapligt namn:
Stropharia hornemannii
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Barrskog
Bilder:
Stor kragskivling
Stor kragskivling
Stor kragskivling
Stor kragskivling
Stor kragskivling
Beskrivning:
Den här stora skivlingen växer ensam eller i klungor på träavfall i barrskogar.

Hatten är 4-16 cm; konvex, blir i stort sett konvex eller plan (ibland brett klockformad); slemmig; rödbrun till lila-brun, brun eller olivbrun - slät; ibland med vita partiella slöjrester nära kanten. Skivorna löper ut till stammen, först ljusgrå, sedan lila gråa till lila-svart. Stammen är 5-15 cm lång; upp till 2,5 cm tjock; lika tjock; torr; med en vit ring som färgas svart -lila av sporerna; iögonenfallande fjällig eller med tofsar.

Svenskt namn:
Kråsmusseron
Vetenskapligt namn:
Tricholoma focale
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Barrskog
Bilder:
Kråsmusseron
Kråsmusseron
Kråsmusseron
Kråsmusseron
Beskrivning:
Den här medelstora skivlingen växer med barrträd - särskilt granar och tallar; ensam, eller utspridd i klungor.

Hatten är 2,5-13,5 cm; konvex, blir i stort sett platt som mogen; först klibbig, men rätt snart torr; täckt med långa fibrer; brun till gulbrun eller orange-brun. Kanten är först inrullad. Skivorna vanligtvis knutna till stammen; täta; vitaktiga; ofta missfärgningar med bruna fläckar. Stammen är 4,5-15 cm lång; 1-3 cm tjock; mer eller mindre lika tjock eller något svullen mot basen; med en bomullsaktig vit ring som missfärgas brunaktig och ofta kollapsar med åldern. Stammen är slät över ringen, men raggig under den. Köttet är vitaktigt eller svagt brunaktigt på ställen.



Svenskt namn:
Kantmusseron
Vetenskapligt namn:
Tricholoma sejunctum
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Tallskog
Bilder:
Kantmusseron
Kantmusseron
Kantmusseron
Kantmusseron
Beskrivning:
Hatt 5 - 12 cm bred, och köttig. Skivorna är först vita, sedan gulaktiga åtminstone i eggen. Foten är 5 - 10 cm hög, 1 - 3 cm tjock, kraftig, ofta med vidgad bas.

Svenskt namn:
Stubbmusseron
Vetenskapligt namn:
Tricholomopsis decora
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Barrskog
Bilder:
Stubbmusseron
Stubbmusseron
Stubbmusseron
Stubbmusseron
Beskrivning:
Den här medelstora skivlingen växer på rester av barrträd, ensam eller i klungor.

Hatten är 2-8 cm; konvex med en inåtkrökt kant, blir i stort sett konvex, platt, eller centralt insjunken med kanten något vågigt; fuktig som ung; gul; har, åtminstone över mitten av hatten små brunaktiga till gråaktiga fjäll. Skivorna är fästa vid basen; täta; gulaktiga. Stammen är 2-8 cm lång; 0,5-1 cm tjock; mer eller mindre lika tjock; ihålig; ljust gul. Köttet är gult till ljusgult. Har ingen speciellt lukt och smak. Sporavtrycket är vitt.

Svenskt namn:
Prickmusseron
Vetenskapligt namn:
Tricholomopsis rutilans
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Gräsmattor och ängar
Bilder:
Prickmusseron
Prickmusseron
Prickmusseron
Prickmusseron
Prickmusseron
Beskrivning:
Hatten 8 - 15 cm bred, och köttig. Skivorna är klargula. Stammen har samma färg som hatten. Svampen växer typiskt på stubbar av ruttna barrträd ofta knippvis. Svampen smakar bäskt och passar inte som matsvamp.

Svenskt namn:
Gallsopp
Vetenskapligt namn:
Tylopilus felleus
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Tall och granskog
Bilder:
Gallsopp
Gallsopp
Gallsopp
Gallsopp
Gallsopp
Gallsopp
Beskrivning:
En ljusbrun gråaktig svamp som smakar mycket beskt. Hatten är 5-13 cm bred och ljusbrun, gråaktig matt och torr, senare utbredd och mjuk. Hattens undersida är som fullväxt svagt rosa. Svampen har likt stensoppen (Boletus edulis) ett nätmönster uppe på stammen. Skillnaden är den att stensoppens nätmönster är helvitt, medan gallsoppens har en ljusbrun färg.

Svampen smakar så beskt att det är dess besta kännetecken. Om svampen blandas med matsvampar, förstör den varje tillrättning.