Naturplats

Resursen för naturinformation och GPS koordinater

Ny version av appen. Ladda ner!

Svampboken

Oätliga svampar

Det finns tusentals svamparter i norden, och av dem är drygt 100 bra matsvampar. Resten av dem är giftiga eller annars olämpliga som föda. Här är en lista över svampar som är odugliga som matsvampar, men inte giftiga.

Klicka på bilderna om ni vill förstora upp dem.

Svamplista
Svenskt namn:
Skinnticka
Vetenskapligt namn:
Coltricia perennis
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Barrskog
Bilder:
Skinnticka
Skinnticka
Skinnticka
Skinnticka
Skinnticka
Skinnticka
Beskrivning:
Denna årliga ticka är mycket ovanlig genom att den växer i jorden snarare än på död ved.

Fruktkroppens övre yta har koncentriska mönster i olika nyanser av ockra, grått och rostfärg med rödbrun nyans, skivliknande, först fint dunig, blir smidig med åldern; stammen rostig-brun, dunig, mer eller mindre central. Köttet brunt, tunnt, hårdare när det är torrt. Svampens storlek; hatten 2-8 cm i diameter, stammen 0,2-1 cm tjock * 1,3-3,5 cm lång

Liknande arter: Flera taggsvampar liknar ovanifrån men har taggig undersida.

Svenskt namn:
Klockhätting
Vetenskapligt namn:
Conocybe albipes
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Gräsmattor
Bilder:
Klockhätting
Klockhätting
Klockhätting
Klockhätting
Klockhätting
Klockhätting
Beskrivning:
Den här svampen noteras ofta inte, eftersom den växer bland gräs och den spröda hatten går ofta sönder innan den är fullväxt.

Svampen växer på gräsmattor, ängar och betesmarker under sommaren och hösten.

Hatten är 1-3 cm; konisk som ung, blir i stort sett konisk med en upplyft ytterkant, vitaktig eller gräddfärgad, ibland med en något mörkare mitt. Skivorna är fäst i stammen eller nästan fria från den, först bleka men snart kanel bruna eller rosa bruna. Stammen är 3-11 cm lång, endast några få millimeter tjock; extremt spröd; ihålig; mer eller mindre lika tjock; vitaktig; slät eller med små hår på den övre delen.

Svenskt namn:
Veckad bläcksvamp
Vetenskapligt namn:
Coprinus plicatilis
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Gräsmattor
Bilder:
Veckad bläcksvamp
Veckad bläcksvamp
Veckad bläcksvamp
Veckad bläcksvamp
Veckad bläcksvamp
Beskrivning:
Den här vackra lilla bläcksvampen ser ut som ett litet paraply. Den växer vanligen på gräsmattor från tidiga våren ända till hösten.

Hatten är 0,5 – 1,5 cm hög, cylindrisk och expanderar till konvex eller platt med insjunken mitt. Gråaktig med kanelfärgad mitt, djupt räfflad och grånande från kanten inåt. Stammen är 30 – 70 x 1-2mm, vit med brun missfärgning från basen uppåt. Svampen har ingen lukt. Skivorna är rosa för att sedan bli gråa, slutligen svarta. Sporavtrycket är svart.

Svenskt namn:
Umbraspindling
Vetenskapligt namn:
Cortinarius brunneus
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Barrskog
Bilder:
Umbraspindling
Umbraspindling
Umbraspindling
Umbraspindling
Beskrivning:
Hatten är 5-10 cm i diameter, konisk sedan en konvex och starkt buktande , varierar från mörkt röd till grå-brun färg. Kanten av hatten är ljus, nästan vit. Stammen är 5-10 cm hög och varierar från gråvit till brun. Svampen växer under sommar och höst i barrskogar på sura marker.


Svenskt namn:
Violettfotad slemspindling
Vetenskapligt namn:
Cortinarius collinitus
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Granskog
Bilder:
Violettfotad slemspindling
Violettfotad slemspindling
Violettfotad slemspindling
Violettfotad slemspindling
Beskrivning:
Svampen har en orange-brun hatt, som är 6-10 cm i diameter, konvex och har en vågig marginal, och en robust vit stam som är 7-12 cm lång, 1-2,5 cm tjock. Både hatten och den vita stammen täcks i slemmiga rester av slöjan som är blå-färgad. Köttet är tjockt och vitt och skivorna grå- till kanelbruna.

Liknande arter: Cortinarius mucosus.

Svenskt namn:
Ullspindling
Vetenskapligt namn:
Cortinarius laniger
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Barrskog
Bilder:
Ullspindling
Ullspindling
Ullspindling
Ullspindling
Ullspindling
Beskrivning:
Den här medelstora skivlingen hör till spindelskivlingar släktet.

Hatten är 4-10 cm i diameter, välvd med tjockt fruktkött och kanel-färgad. Skivorna ljust kanelfärgade, täta och nedåtböjda på mitten. Stammen 8-10 x 1-2 cm, med en stor, svullen bas. Stammens färg är blek kanelfärgad med gräddfärgade fibrer och vita slöjerester som ofta bildar en distinkt tjock bälte på mitten. Det tydligaste kännetecknet är de ljust kanelfärgade skivorna.

Förväxlingssvampar: Ullspindlingen kan förväxlas med den ätliga Rimskivlingen, Rozites caperatus. De tydligaste skillnaderna är att Rimskivlingen har en vitaktig fristående ring som lätt lossnar och ljusare skivor och hattyta.

Svenskt namn:
Grönköttig spindling
Vetenskapligt namn:
Cortinarius malicorius
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Fuktig granskog
Bilder:
Grönköttig spindling
Grönköttig spindling
Beskrivning:
Hatten är 2-5 cm bred, konvex flat eller nästan konformad som ung. Den är gulaktig eller apelsinfärgat i begynnelsen, ofta med oliv i tonen, apelsin brun till kanel brun rock.

Skivorna är knutna till stammen utom ibland bortdragna med åldern.

Stammen är 2-7 cm lång och upp till 1 cm tjock, mer eller mindre likafärgad som hatten. Ibland med en rostig ring zon.

Svampköttet är gulaktigt eller olivfärgat.

Svenskt namn:
Hedspindling
Vetenskapligt namn:
Cortinarius mucosus
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Barrskog
Bilder:
Hedspindling
Hedspindling
Hedspindling
Beskrivning:
Växer ensam eller utspridd under sensommaren och hösten.

Hatten 4-12 cm; konvex, blir i stort sett konvex eller nästan platt; slemmig i fuktigt väder; brunorange, bleknar till orangefärgad eller gulaktig med åldern.

Skivorna fästa i stammen; täta eller nästan trånga; gräddfärgade till att börja med, blir kanelfärgad till rostfärgad.

Stammen 4-10 cm lång; upp till ca 2,5 cm tjock; mer eller mindre lika tjock; vit; täckt med en klibbig slem slöja när de är färska och unga, men så småningom mer eller mindre torr; ofta med rostfärgade fibrer eller en ring zon.

Köttet är vitaktigt.

Svenskt namn:
Anilinspindling
Vetenskapligt namn:
Cortinarius porphyropus
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Lövskog
Bilder:
Anilinspindling
Anilinspindling
Anilinspindling
Anilinspindling
Beskrivning:
Hatten är 3-7cm i dimateter, konvex, sedan platt: blek ockra till gråbrun: till att börja med klibbig. Skivorna fogade till stammen och lilafärgade, vid tryck djupare lila. Stammen är 40-90 x 5-12 mm, basen svullen; violett vid toppen, vitaktig annorstädes. Vid tryck färgas den lila. Köttet blekt. Ingen distinkt lukt eller smak. Sporerna ellipsoida, vårtliknande, rostbruna. Växtsäsongen är september till oktober.

Svenskt namn:
Ockragul grynskivling
Vetenskapligt namn:
Cystoderma amianthinum
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Mossig barrskog
Bilder:
Ockragul grynskivling
Ockragul grynskivling
Ockragul grynskivling
Beskrivning:
Den här skännspaka lilla skivlingen växer ensam eller utspridd, vanligtvis bland mossa i barrskog under sensommaren och hösten.

Hatten är 2-5 cm; torr; konvex, konisk eller klockformad i början, blir i stort sett konvex, sedan i stort sett klockformad eller nästan platt. Den har ofta något skrynkliga i radiella mönster täckt med vita granulat i kanten. Färgen är blek rödbrun till gulbrun eller gulaktig.

Skivorna är fästa vid basen; täta; vitaktiga, blir blekt gulaktiga.

Stammen är 3-7 cm lång och 3-8 mm tjock; mer eller mindre lika tjock, eller avsmalnande mot spetsen; torr; blek och ganska slät vid toppen, men mantlad med kornigt material som är färgat som hatten. Övre delen avslutas med en skör tunn ring som ofta faller bort.

Köttet är vitaktigt och tunnt. Sporvatrycket är vitt.

Svenskt namn:
Silkesrödhätting
Vetenskapligt namn:
Entoloma sericeum
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Gräsmattor
Bilder:
Silkesrödhätting
Silkesrödhätting
Silkesrödhätting
Silkesrödhätting
Silkesrödhätting
Silkesrödhätting
Beskrivning:
Liten skivling med mörk brungrå hatt och stam och bleka skivor. Växer ensamma eller i små grupper i kort gräs och öppna hedar.

Hatten är gråbrun, mörkare i centrum; klockformad till att börja med, blir paraplyformad, till sist flat. Ytan är silkeslen fibrös och ofta med tydliga radiella sträck. Köttet samma färg som hatten eller mer blekt. Skivorna blekgråa, blir rosa färgade till sist, svagt fogade till stammen, täta. Sporavtrycket är rosa. Stammen har samma färg som hatten, mer blek vid toppen och basen, silkeslen, mer eller mindre lika tjock eller basen något svullen. Ingen ring.

Liknande arter: Det finns flera entoloma arter som har liknande utseende, såsom entoloma quadratum, som är varmare honungsbrun och entoloma conferendum som har stjärnformade sporer.

Svenskt namn:
Fransad jordstjärna
Vetenskapligt namn:
Geastrum fimbriatum
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Barrskog
Bilder:
Fransad jordstjärna
Beskrivning:
Den här kännspaka svampen växer ensam eller i grupper bland lövträd eller barrträd; ofta runt stubbar; vår till höst (ända till vintern i varmare klimat).

Fruktkroppen är först en slät, äggformad boll med en spetsig topp, 2-3 cm bred, fäst vid substratet genom en punkt vid basen. Senare faller det yttre skinnet tillbaka för att bilda 4-9 mer eller mindre triangulära armar.

Svenskt namn:
Svart pokalmurkla
Vetenskapligt namn:
Helvella queletii
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Löv och barrskog
Bilder:
Svart pokalmurkla
Svart pokalmurkla
Svart pokalmurkla
Svart pokalmurkla
Svart pokalmurkla
Svart pokalmurkla
Beskrivning:
Svart Pokalmurkla har en gråbrun till brun, pokallik hatt som sitter ovanpå en vitaktig, ribbad stam. Svart Pokalmurkla växer under lövträd eller barrträd under våren och sommaren.

Hatten är 1,5-6 cm; som ung vikt längs en central axel utgående från stamen; skålliknande eller tefatsliknande senare; ovansidan gråbrun till brun, slät eller något skrynklig; undersidan gråbrun till vitaktig (ibland mörkare nära kanten). Köttet är tunt och sprött. Stammen är 2-10 cm lång och 1-4 cm tjock; vanligtvis djupt räfflad med runda kanter som slutar vid spetsen av stammen och inte fortsätter långt in på undersidan av hatten; vitaktigt eller mycket blek brunt.

Svenskt namn:
Orange taggsvamp
Vetenskapligt namn:
Hydnellum aurantiacum
Ätbarhet:
O Ej matsvamp
Typisk växtplats:
Barrskog
Bilder:
Orange taggsvamp
Beskrivning:
Hatt som ung vitaktig, senare orange från mitten. Växer i barrskog.