Naturplats

Resursen för naturinformation och GPS koordinater

Ny version av appen. Ladda ner!

Svampboken

Ätbara svampar

Det finns tusentals svamparter i norden, och av dem är drygt 100 bra matsvampar. Med begreppet "matsvamp" avses svampar som smakar bra, och som inte innehåller skadliga ämnen eller på annat sätt är olämpliga att äta.

Då ni plockar svamp för att äta, var försiktiga så att ni inte förväxlar dem med giftsvampar. Lär er svamparnas kännetecken bra och var försiktiga då ni börjar med nya svampar.

Klicka på bilderna om ni vill förstora upp dem.

Svamplista
Svenskt namn:
Stolt fjällskivling
Vetenskapligt namn:
Macrolepiota procera
Ätbarhet:
*** Läcker matsvamp
Typisk växtplats:
Skogsbryn och på ljusa platser i löv- och barrskog
Bilder:
Stolt fjällskivling
Stolt fjällskivling
Beskrivning:
Hatten är som ung klotformad och gråbrun, med åldern välvd till utbredd med en liten puckel, och med uppsprickande bruna fjäll mot en vit botten. Skivorna täta, vita, med åldern ibland svagt brunfläckiga. Foten är ihålig, seg, vit, med ett brunvattrat mönster och uppsvälld fotbas. Ringen är kraftig och lossnar lätt. Köttet är vitt.

Förväxlingssvampar:
Kan förväxlas med giftiga flugsvampar, t.ex. panterflugsvamp och brun flugsvamp.

Svenskt namn:
Smörsopp
Vetenskapligt namn:
Suillus luteus
Ätbarhet:
*** Läcker matsvamp
Typisk växtplats:
Tall och lövskog
Bilder:
Smörsopp
Smörsopp
Smörsopp
Smörsopp
Smörsopp
Beskrivning:
Den här populära matsvampen är lätt att känna igen på grund av de vackert smörgula rören i kombination med den tunna hudartade ringen. Hatten är välvd, slemmig i fuktig väderlek, brun, ofta med grålila ton. Rören är som unga gulvita och täckta av ett hudartat hylle, som äldre gula. Foten är vit till gulvit, ovanför ringen grynig. Ringen kraftig, som ung vit, med åldern mörknande och försvinner ibland helt. Köttet är gulvitt, med mild smak och doft.

Svenskt namn:
Riddarmusseron
Vetenskapligt namn:
Tricholoma flavovirens
Ätbarhet:
*** Läcker matsvamp
Typisk växtplats:
Tallskog
Bilder:
Riddarmusseron
Riddarmusseron
Beskrivning:
Hatten är 7-12 cm bred, utbredd, ibland med en låg puckel. På hatthuden finns små bruna fjäll på gul botten. Mot kanten är färgen ljusare. Skivorna är klargula eller svavelgula. Foten är gul, kort och kraftig. Köttet är gulvitt. Riddarmusseronen har de senaste åren ifrågasatts som matsvamp eftersom det rapporterats allvarliga förgiftningsfall med svampen i Frankrike.

Förväxlingsvampar: Riddarmusseron kan förväxlas med Bitter riddarmusseron (Tricholoma aestuans) och Svavelmusseron (Tricholoma sulphureum). Svavelmusseron känner man igen på doften. Bitter riddarmusseron känner man bäst genom att smaka svampen, för den smakar bittert.

Svenskt namn:
Goliatmusseron
Vetenskapligt namn:
Tricholoma matsutake
Ätbarhet:
*** Läcker matsvamp
Typisk växtplats:
Växer med tall på sandig mark
Bilder:
Goliatmusseron
Beskrivning:
En av världens dyraste matsvampar, som är mycket uppskattad i Japan.

Hatten är välvd till utbredd, ljusbrun till brun, ofta med stora mörkare bruna fjäll. Skivorna är vita, urnupna och ganska tättsittande. Foten är hård, vitbrun till brun, med oregelbundna mörka band eller fläckar. Den hudartade ringen som finns under hatten är vit. Köttet är vitt, med kraftig och karaktäristisk sötaktigt doft.

Förväxlingssvampar: Kråsmusseron - hatten är inte fjällig.

Svenskt namn:
Sandsopp
Vetenskapligt namn:
Suillus variegatus
Ätbarhet:
** God matsvamp
Typisk växtplats:
Tall och granskog
Bilder:
Sandsopp
Sandsopp
Sandsopp
Sandsopp
Sandsopp
Sandsopp
Beskrivning:
Den här soppen växer med tall och trivs på tallhedar och bergig barrskog med renlav, förekommer även i mossig barrskog. Svampen har karaktäristiska små mörka prickar på hatten. Hatten är välvd till utbredd, gulbrun, med små mörka fjäll. Rören är mörka, grågula till gulbruna, ofta med rödbruna mynningar, vid beröring ofta blånande. Foten med samma färg som hatten, utan ring. Köttet gulvitt, vid snitt ofta blånande.

Svenskt namn:
Nejlikbroskskivling
Vetenskapligt namn:
Marasmius oreades
Ätbarhet:
** God matsvamp
Typisk växtplats:
Gräsmattor
Bilder:
Nejlikbroskskivling
Nejlikbroskskivling
Nejlikbroskskivling
Nejlikbroskskivling
Nejlikbroskskivling
Beskrivning:
Nejlikbroskningens hatt blir upp till 5 cm i diameter. Den är blekt beigeaktig i torka och brunaktig i väta, samt strimmig i kanten. Lamellerna är ljusa, tjocka och mycket glesa, och det finns omväxlande långa och korta lameller. Tvärförbindelser finns ibland mellan lamellerna. Sporavtrycket är vitt. Foten är ganska kort, lika lång som eller något längre än hattens diameter, den är seg, beige färgad som hatten och något mörkare mot den filtaktiga basen. Lukten är kryddig med inslag av bittermandel, smaken är mild.

Nejlikbrosking växer i ringar, så kallade häxringar på gräsmattor.

Förväxlingssvampar: Det finns många svampar som kan växa i gräsmattan, och det är viktigt att studera svampbeskrivningar noga om man vill undvika förgiftningsrisk. Speciellt bör man tänka på att nejlikbrosking har en ljus undersida och mycket glesa lameller. Alla andra "gräsmattesvampar", t.ex. olika giftiga trattskivlingar, som gifttrattskivling (Clitocybe rivulosa), eller slåtterbroking (Panaeolina foenisecii) har täta lameller på hattens undersida.

Svenskt namn:
Grynsopp
Vetenskapligt namn:
Suillus granulatus
Ätbarhet:
** God matsvamp
Typisk växtplats:
Grynsopp växer i barrskogar med tall på kalkhaltig mark
Bilder:
Grynsopp
Beskrivning:
Hatten är 2-10 cm bred, välvd och slät. Färgen varierar från ljusbrun till rödbrun. Hatthuden är slemmig som våt och klibbig vid torka.

Rören är som ung ljusgula, rörmynningarna små och med ljusgula vätskedroppar. Som gammal är rörmynnigarna smutsgula och som större något kantiga.

Köttet är gulvitt, som ung fast, senare mjukare. Doften är mild, fruktaktig. Svampen har en mild smak.

Svenskt namn:
Lärksopp
Vetenskapligt namn:
Suillus grevillei
Ätbarhet:
** God matsvamp
Typisk växtplats:
Tillsammans med lärk i parker och skogar
Bilder:
Lärksopp
Lärksopp
Lärksopp
Lärksopp
Lärksopp
Lärksopp
Beskrivning:
Hatten är 5-10 cm bred, brunaktig gul, som ung välvd senare utbredd, slemmig som fuktig och klibbig som torr.
Rören är klargula, som äldre smutsgula. Rörmynningar är små och runda, som unga täckt av ett gulvitt hylle. Rörmynningar blir lilabruna vid tryck. Foten är ganska seg, smutsgul och ganska lång och smal. Den har en liten smutsgul ring.

Förväxlingssvampar:
Smörsopp - har smörgula rör och annan färg på hatt och fot, ätlig.
Rödbrun lärksopp - har en mörkare rödbrun hatt, ätlig.

Svenskt namn:
Sammetssopp
Vetenskapligt namn:
Xerocoumus subtomentosus
Ätbarhet:
** God matsvamp
Typisk växtplats:
Tall, gran och lövskog
Bilder:
Sammetssopp
Sammetssopp
Sammetssopp
Beskrivning:
En vanlig svamp i löv- och barrskog. Hatten är välvd till utbredd, sammetsluden, oftast gulbrun med inslag av olivgrönt men ibland mörkare brun. Rören är som unga gula, med åldern gulgröna, med kantiga rörmynningar, blånar ej vid tumning. Fot gulbrun till rödbrun, oftast med ett ådernät som syns tydligast på övre delen. Köttet är gulvitt, med mild smak och lukt. Foten är ofta träig i konsistensen varför den bör rensas bort innan anrättning.


Svenskt namn:
Tegelsopp
Vetenskapligt namn:
Leccinum versipelle
Ätbarhet:
** God matsvamp
Typisk växtplats:
Tall gran och lövskog
Bilder:
Tegelsopp
Tegelsopp
Tegelsopp
Tegelsopp
Tegelsopp
Tegelsopp
Beskrivning:
Hatten är 5-20 cm bred och appelsinfärgad - orangeröd. Foten är försedd med svarta filttofsar och är 8-15 cm hög. Köttet färgas rosalila eller gråviolett i snitt. Förekommer vid björk på hösten och är mycket vanlig.

Svenskt namn:
Blåmusseron
Vetenskapligt namn:
Lepista nuda
Ätbarhet:
** God matsvamp
Typisk växtplats:
Lövskog
Bilder:
Blåmusseron
Blåmusseron
Blåmusseron
Blåmusseron
Blåmusseron
Beskrivning:
En lilabrun skivling som dyker upp sent på hösten. Hatten blir 9-15 cm bred. Den är som ung brunlila eller blålila och bleknar som äldre. Skivorna är urupna, som ung starkt blåviolett, senare ljusrare brun ton. Foten är köttig, grundfärgen som på hatten, på ytan vit och sidentrådig. Doften är mild men påminner svagt om bränt gummi.

Svenskt namn:
Grönkremla
Vetenskapligt namn:
Russula aeruginea
Ätbarhet:
** God matsvamp
Typisk växtplats:
Barr och lövskog
Bilder:
Grönkremla
Grönkremla
Grönkremla
Grönkremla
Grönkremla
Beskrivning:
Hatten är vanligen grå-grön till olivfärgad, mörkare på mitten. Den är 50-100 mm i diameter. Skivorna är vita med åldern gräddfärgade till gulaktiga. Stammen är vit, ofta med rostfärgade fläckar vid basen. Stammen är ofta relativt kort. Köttet som är vitt, har en mild smak men ibland något stickande.

Notera: Även om svampen är en bra matsvamp kan den inte rekommenderas åt nybörjare eftersom den på grund av sin hattfärg kan förväxlas med den dödligt giftiga lömska flugsvampen (Amanita phalloides).

Svenskt namn:
Gulkremla
Vetenskapligt namn:
Russula claroflava
Ätbarhet:
** God matsvamp
Typisk växtplats:
Barrskog
Bilder:
Gulkremla
Gulkremla
Gulkremla
Gulkremla
Gulkremla
Gulkremla
Beskrivning:
Den här i våt barrskog relativt allmänt växande kremlan karaktäriseras av sin klargula hattfärg. Hatten är 4- 12 cm bred, som ung välvd, senare utbredd, något intryckt. Hatthuden är klargul, bleknande, lätt att lösgöra från hattkanten, klibbig hos unga svampar, torr hos äldre. Skivor är urnupna, först gulvita senare gräddgula, till sist grånande med svartnande egg.

Svenskt namn:
Tegelkremla
Vetenskapligt namn:
Russula decolorans
Ätbarhet:
** God matsvamp
Typisk växtplats:
Barr och lövskog
Bilder:
Tegelkremla
Tegelkremla
Tegelkremla
Beskrivning:
Tegelkrämlan är en orangeröd skivling. Hatten är 5- 14 cm bred, hatthuden orangegul eller tegelröd, som gammal bleknande, först välvd senare utbredd. Hatthuden är lätt att lösgöra på kanten. Skivorna är ganska täta, tunna och bleka eller gräddfärgade.